Då hände de som inte får hända, Molly ramlade från våran säng. Oj vad hon skrek och vad rädd jag blev. Sedan fick jag ont i magen för att jag inte visste om hon gjort sig illa ordentligt samt att jag kände mig som världens sämsta mamma. Men som tur var slutade hon gråta inom tio minuter och började sedan skratta och var glad när vi busade lite försiktigt med henne.
Vet ju att hon kommer att ramla och slå sig många gånger under hennes uppväxt men jag vill inte att det ska hända igen :-(
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar